cold as ice

Roligare än såhär var det alltså inte att vara ledig. Tvättat och städat hela dagen, när man helst inte vill sticka ut näsan genom dörren ens. Börjar fundera lite över mitt beslut att inte skaffa en schysst vinterjacka det här året heller. Kommer jag överleva?



Fortfarande förkyld, fortfarande skittrött. Trots detta har jag alltså fingrar som kliar av rastlöshet, men jag har inte lyckats samla så mycket energi att jag ens orkat komma på någonting att göra. Förutom att plugga. Och hur kul är det på en skala?

Plock igår

Mys med tjejerna på Plock igår kväll!! Inte helt otippat blev det en mycket jobbsnack.. eller en hel del snack överhuvudtaget faktiskt. Det är trots allt lite så vi funkar är jag rädd.



Efter fyra flaskor vin och en massa andra goda saker (nu snackar vi pommes frites, nachos, vitlöksbröd etc) tyckte ungefär hälften av oss att det kunde vara läge att gå hem. (Japp, så ansvarsfulla att jag nästan mår illa. Hemma klockan ett igen alltså.)

Vad de andra gör? Såvitt jag vet sitter de där än. Medan jag sitter här och gruvar mig över min B-uppsats.

Är förresten så ute att när jag idag skulle uppdatera mig lite angående vad som händer i alla modebloggar just nu upptäckte jag att de flestas av de bloggar jag brukat besöka upphört att existera.

Jag känner mig så otroligt medveten just nu. Tjejen med koll liksom.

Last day on earth

Goood morning latmaskar!!!

Sover man sämre när det är svinkallt ute, eller är det bara jag?? Funderade på om kylan ute (som definitivt avspeglas inomhus också) rubbade någon liten bit av harmonin som krävs för att jag ska kunna sova ostört.. (drömde bland annat att jag hade en häst)

Får forska i detta senare tror jag, det lär väl komma fler snorkalla nätter??



Off to work, som det heter. Har en dålig (o)vana att gärna mixa svenska och engelska när jag känner mig trött. Och när jag är pigg med för den delen. Vi kan nog främst sluta oss till att det helt enkelt är en bad habit of mine. En som jag inte planerar att jobba på inom den närmsta framtiden.

Återkommer

När ska jag vakna då?

Fullt upp, precis som det varit i flera veckor nu.

Min kropp verkar ha tagit saken i egna händer och gett mig både en förkylning (med den kom en obotlig trötthet) och en magkatarr. Känner mig inte jättemysig för tillfället..

Imorgon är dock sista dagen jag jobbar innan helgen (och den här gången menar jag det) och sedan ska jag alltså vara ledig hela helgen, för första gången på två månader. Skitskumt, men det behövs. Tänkte ägna min ledighet åt att skriva en B-uppsats. Och exakt så kul har jag det.



Typ i alla fall, riktigt så illa är det kanske inte. Och innan uppsatsen har jag i alla fall en after work på Plock att se fram emot!!

Och innan dess ska jag försöka sova lite...

Skottår

Älska snö!!

Trots att det första jag fick göra igår morse var att skotta loss bilen. Skotta är förresten lite fel ord, jag gjorde mitt bästa för att gräva fram den med en ganska liten borste. Underbart.

Sedan bar det av till mamma och pappa en sväng (eller, en rätt så lång faktiskt, är kvar där än) och man märker direkt när man börjar närma sig.



Hur? Jo, det är skitfin väg nästan hela vägen och inga problem att hålla 90. Sedan, nästan precis på gränsen till Heby kommun byts asfalt ut mot isbana. Precis som det är varje år. Och precis som varje år retar det mig lite.

Men what the hell, snart kan man åka skidor!!!!

Bostadskö

Det här med att söka bostad börjar likna ett skämt!

Jag har nämligen ett så konstigt krav som att jag vill bo kvar tills jag själv tröttnat, inte för att lägenhetens ägare behöver den till någonting annat. Detta begränsar antalet sökbara lägenheter något.

Just nu är jag dock så nära att få en lägenhet där jag verkligen vill bo som plats 122!! Jag var jättelycklig i ungefär en sekund. Då slog det mig att det alltså är 122 stycken (122 STYCKEN!) som ska tacka nej till bostaden först. Och vem tackar nej till en bostad??



Nänä, när jag pratade med min hyresvärd var de bara förvånade att jag ens hade någonstans att bo med så få ködagar- det normala är tydligen att man köat i omkring tre år innan man får en hygglig lägenhet. Och hur ska man veta vart i livet man är om tre år?? Det är ju inte så att det inte händer grejer.

Så som det ser ut så får jag försöka bo kvar i min lägenhet (som jag fick efter typ tre veckors köande eftersom att den är så stor och dyr) genom att fortsätta jobba aningen för mycket för att min kropp ska hålla ihop. Och under tiden kan man ju alltid vänta och hålla ögonen öppna.

Är faktiskt på hela plats 30 eller något som sökande till en grannlägenhet med en tusenlapp mindre att betala i månaden. Det skulle göra en hel del att flytta dit. Vem vet, jag kanske till och med skulle kunna köpa skor ibland!

Paljetter!

Äntligen finns den i butik!!! En långärmad, randig tröja (inga konstigheter här inte) har förmodligen de flesta i garderoben... men hur många har en som är full av paljetter??



Det framgår tyvärr inte riktigt av bilden hur mycket den här tröjan faktiskt glittrar, fotot är taget med mobilkameran- i all hast.

Men den är cool, det är den.

Godaste maten!!!!

Vi har övergått från att mot våran (min?) vilja stå och laga mat varenda jäkla dag till att laga mat ibland. Och då nästan bara min favoritmat.

En väldigt bra idé om ni frågar mig!! Otroligt att vi inte kläckte den tidigare. Skulle lätt kunna äta våran tonfisksås dagligen i minst två veckor till.



Så, mätt och belåten (med E i köket, diskandes) ska vi ta och kolla på Hannibal.

Livet känns mycket bättre nu än imorse.

I just don't know what to do with myself

Höstdepressionen verkar ha bitit sig fast ordentligt i min kropp. Visst: Jag är uppe. Men klockan är tolv, jag har blivit förkyld under natten (brukar inte sånt komma när man tar det lugnt, inte när man jobbar ihjäl sig?) och allt jag vill är att gå och lägga mig igen. Det känns inte helt okej.



Tur att jag har ett jobb att gå till, annars vet jag inte vad jag skulle göra av mig. Jobbar bara lite kort idag, sedan ska jag hem till röran i lägenheten igen. Flyttkartonger överallt är inte heller direkt någonting som muntrar upp mitt pedantiska hjärta.

Men det löser sig. Som allt annat.